fredag 24 oktober 2014

Endokrin

Dagen började tidigt, tidigare än vad som behövdes - men det har jag att tacka en full blåsa och förvärkar att tacka för. Tack och lov lyckades jag få lite mer sömn, för annars hade jag nog aldrig orkat med dagen. 

Anledningen till att jag (för en gångs skull) fick ställa mitt larm var för att idag var det tid att besöka Endokrin och läkaren. Blev ett väldigt trevligt besök, vilket jag inte kan påstå att besöken där annars brukar upplevas som. 

Läkaren började med att gratulera till graviditeten och fråga lite kring den, sen gick vi in på provsvaren för alla prover jag var och lämnade för ca två veckor sedan. Hon började dock med att konstatera att mina hormonprover är "värdelösa" just nu, då de inte stämmer det minsta i och med att jag är gravid. Men de ligger helt klart inom vad som kan anses som normalvärden när man är gravid. 

Långtidssocker, sköldkörtel, faste socker, levervärde, njurvärde, kolesterol (både bra och dåligt), hb mm såg alla riktigt bra ut. Inget prov stack ut, utan alla låg på normalvärden. Efter genomgången lyssnade hon på hjärta och lungor, kände på sköldkörteln och tog blodtrycket. Även dessa med bra resultat. 

Sammanfattningen var att mina värden såg riktigt bra ut - över förväntan, och min kropp klarar av graviditeten väldigt bra trots min PCOS. Hon bestämde även att jag ska kallas igen (och nya prover ska tas) om ca åtta månader, när kroppen är mer i balans och hormonerna återställt sig efter graviditeten. Innan dess ska jag inte börja med några mediciner igen (Metformin mfl), för att verkligen få se hur min kropp mår och fungerar efter graviditeterna. 

Med lätta steg lämnade jag sjukhuset och mötte upp några av RMC tjejerna för en gemensam lunch. Blev en riktigt lång lunch med massor av prat. Vi blev fyra idag, och alla är vi nu ganska så långt gångna i våra graviditeter. Den som är längst gången av oss som träffades idag, har sin BF om bara några dagar. 

Känns overkligt att vi satt och fika och pratade i februari och undrade om våra ruvningar skulle gå vägen, hennes gjorde - min gick inte, men månaden efter tog det sig för mig med. Snart är vi mammor till små underverk. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar