torsdag 30 oktober 2014

30 oktober

Idag är det ett år sedan vi begravde vår älskade lilla Bella. Och det som vi absolut hoppades då, var att vi nu skulle ha ett litet syskon i vår famn eller att jag skulle vara gravid (förbi de värsta veckorna) med ett litet syskon. Och det blev ju faktiskt så, visst syskonet bor och växer fortfarande i magen - men snart så får vi hålla Bellas lilla syskon i vår famn. 

Mannen kom hem tidigare (använde lite av sin flextid) idag, för det var inte lönt för honom att ta sig tillbaka till jobbet efter sitt besök på vårdcentralen. Han var där för att få sin influensavaccination, så nu är vi båda vaccinerade - allt för att minska risken att busfröet skulle smittas (speciellt om busfröet bestämmer sig för att komma lite tidigare). 

Eftersom han kom hem tidigare, passade vi på att ta en sväng med bilen för att försöka få köpt lite av alla julklappar som ska inhandlas. Känns som att vi behöver få så mycket som möjligt av den delen överstökad innan busfröet föds. Och vi fick köpt en hel del idag faktiskt, så det känns väldigt skönt - även om min kropp var helt slut när vi lämnade köpcentret. Blev så klart även några klipp till busfröet, något annat vore nog lite konstigt. 

Får se om morgondagen innebär att jag börjar packa in alla julklappar som blev inköpta idag, eller om jag kommer ligga utslagen i sängen av öm rygg efter dagens tur. 

onsdag 29 oktober 2014

30 dagar

Idag är det 30 dagar kvar till BF, och det är 13 dagar kvar tills cerklaget ska tas bort. Äntligen börjar tiden gå lite snabbare, vilket jag uppskattar en hel del - för det börjar kännas drygt nu, har varit hemma och spenderat större delen av dygnet liggandes i soffan eller sängen i över sex månader nu. 

I eftermiddags var det tid för nytt besök hos barnmorskan, och mannen var med för en gångs skull (tror det är andra gången han är med hos barnmorskan vid vanlig kontroll). Började med att sammanfatta graviditeten, och sedan pratade vi en del om förlossningen och tiden efter innan vi gick över till kontrollerna. Värdena såg bra ut, inga konstigheter denna gången heller. 

Men nu börjar det märkas att BF närmar sig, för idag när barnmorskan skulle känna hur busfröet ligger så kunde hon konstatera att busfröet verkligen börjat fixera sig. Huvudet är fortfarande lite ruckbart, men det är verkligen en stor skillnad jämfört vid senaste kontrollen då huvudet var helt fritt. 

Inte något som barnmorskan tycker är så bra för min del, eftersom det innebär att nu ökar trycket ordentligt på min livmoderhals. Även om hon förstår och håller med om att det är skönt för mig, speciellt när busfröet legat med huvudet ner så pass länge nu. 

Barnmorskan frågade oss även lite om vem som hjälpt oss med allt när vi förlorade Bella förra året, för tydligen så har hon en patient som nyss förlorade sitt barn i vecka 21. Och de har inte fått någon hjälp alls på sjukhuset och inte alls fått frågan om vad de vill göra med barnet (begrava själv, obduktion och allt annat) eller rekommenderade att ta ett sista farväl. 

Hon var ganska snabb med att ursäkta sig över att hon frågade, men hon kände att hon gärna ville fråga och höra med oss då hon visste att vi fått mycket hjälp och stöd. Och jag måste säga att jag tyckte faktiskt att det var skönt att få frågan, och på så sätt möjligtvis hjälpa vår barnmorska att hjälpa det paret som nu står inför allt det vi gjorde när vi förlorade Bella förra året. 

måndag 27 oktober 2014

Kalas

Det blev verkligen en kort helg denna gången, fick bara en dag tillsammans med mannen - och den spenderades till stor del på systersonens kalas. Att gå över till vintertid (eller normaltid om vi ska vara petiga) innebar bara att jag vaknade en timme tidigare, och fick "snällt" vänta en timme extra innan jag väckte mannen. 

Kalaset började klockan 14.00, men eftersom vi var vakna och hade ledig tid på förmiddagen hann vi med att ta en tur med bilen. Passade på att köra in om en barnaffär som hade höstkalas med en massa erbjudanden under helgen, så där blev det en del köp till busfröet. Och innan vi körde hem så passade jag på att köpa puder och rouge med, då det börjar ta slut här hemma. 

Systersonens kalas var ganska så lugnt, om än relativt högljutt. Fast hade äldsta brodern med barn varit där hade nivån nog varit tre-fyra gånger så hög, så jag klagar inte. Det blev lite prat om bebisen och precis innan vi skulle hem kom äldsta systersonen upp bakom mig och klappade lite på kusinen när ingen såg det (för sånt får ju ingen se när man är en tuffing).

Den yngste brorsonen (den yngre av mina äldre bröder) var inte lika road och intresserad av bebiskusinen som växer i min mage, han har nämligen nyligen fått veta hur bebisar hamnar i magen på mamman. 

Med oss hem följde lite kläder, en babybjörn bärsele och överdrag samt babysitter. Som vi fått låna av min syster. 

lördag 25 oktober 2014

Vecka 36 (35+0)

Idag har jag gått in i vecka 36 (35+0)! Helt ofattbart och overkligt känns det som. Veckan har gått i väldigt rask takt och har innehållet både roliga och positiva saker samt tråkiga, jobbiga och negativa saker. 

Kanske är det därför som jag känt mig helt slut hela dagen, ingen ork, lust eller energi. Trött, ledsen och gråtig istället. Har blivit många tårar idag, och många tankar och känslor att hantera. Att det regnat ute till och från, och att mannen varit och jobbat hela dagen har verkligen inte gjort dagen något bättre. 

Den nya graviditetsveckan till ära har jag börjat renskriva mitt förlossningsbrev, det mesta har vi redan diskuterat och kommit fram till - så det är inget nytt, det är mer den där biten med att få ner det på pappret som tar tid. 

Hoppas på att jag känner mig piggare och gladare imorgon, för då är det kalas som står på schemat. Busfröets yngsta kusin (min yngsta systerson) som fyllt 2 år. Vi ska även få med oss hem en del saker (kläder, bärsele och babysitter) som vi ska låna till busfröet, när vi ska hem från kalaset. 


Fick för övrigt höra i veckan att min äldsta systerson börjat tjata och fråga om när han ska få träffa den nya bebisen. Han tycker att det tar så lång tid. Och han tjatar visst även en del om att han har sex kusiner (han räknar även Bella nämligen) idag, men att snart har han sju kusiner.

fredag 24 oktober 2014

Endokrin

Dagen började tidigt, tidigare än vad som behövdes - men det har jag att tacka en full blåsa och förvärkar att tacka för. Tack och lov lyckades jag få lite mer sömn, för annars hade jag nog aldrig orkat med dagen. 

Anledningen till att jag (för en gångs skull) fick ställa mitt larm var för att idag var det tid att besöka Endokrin och läkaren. Blev ett väldigt trevligt besök, vilket jag inte kan påstå att besöken där annars brukar upplevas som. 

Läkaren började med att gratulera till graviditeten och fråga lite kring den, sen gick vi in på provsvaren för alla prover jag var och lämnade för ca två veckor sedan. Hon började dock med att konstatera att mina hormonprover är "värdelösa" just nu, då de inte stämmer det minsta i och med att jag är gravid. Men de ligger helt klart inom vad som kan anses som normalvärden när man är gravid. 

Långtidssocker, sköldkörtel, faste socker, levervärde, njurvärde, kolesterol (både bra och dåligt), hb mm såg alla riktigt bra ut. Inget prov stack ut, utan alla låg på normalvärden. Efter genomgången lyssnade hon på hjärta och lungor, kände på sköldkörteln och tog blodtrycket. Även dessa med bra resultat. 

Sammanfattningen var att mina värden såg riktigt bra ut - över förväntan, och min kropp klarar av graviditeten väldigt bra trots min PCOS. Hon bestämde även att jag ska kallas igen (och nya prover ska tas) om ca åtta månader, när kroppen är mer i balans och hormonerna återställt sig efter graviditeten. Innan dess ska jag inte börja med några mediciner igen (Metformin mfl), för att verkligen få se hur min kropp mår och fungerar efter graviditeterna. 

Med lätta steg lämnade jag sjukhuset och mötte upp några av RMC tjejerna för en gemensam lunch. Blev en riktigt lång lunch med massor av prat. Vi blev fyra idag, och alla är vi nu ganska så långt gångna i våra graviditeter. Den som är längst gången av oss som träffades idag, har sin BF om bara några dagar. 

Känns overkligt att vi satt och fika och pratade i februari och undrade om våra ruvningar skulle gå vägen, hennes gjorde - min gick inte, men månaden efter tog det sig för mig med. Snart är vi mammor till små underverk. 

torsdag 23 oktober 2014

Fika

Idag var jag iväg på fika med kära S, en av tjejerna jag lärt känna via RMC tjejerna. Blev en riktigt lång och trevlig fika, och en massa prat om allt mellan himmel och jord. Sist vi träffades var samma dag som jag hade min testdag, så det är ju ett bra tag sedan. Sen har vi fortsatt haft kontakt via mail. Efter det att vi träffades har de gjort ett nytt försök, som lyckades. Och nu satt vi där båda på fikastället, med våra växande magar. 

Tur för mannen att jag varit iväg och umgåtts med någon annan idag, för han jobbade över en timme idag (efter att jag godkänt det). Och han ska även jobba över i helgen, känns mindre roligt - men lite extra pengar är inte fel. 

När han väl kom hem var det bara att sätta sig i bilen och köra iväg till besiktningen, han skulle kunna göra det själv - men då skulle jag vara ensam ännu längre. Besiktningen var helt smärtfri, och bilen klarade sig utan den minsta anmärkning. Så nu kan vi njuta av ännu ett år med vår bil, och veta att den är säker för vårt lilla busfrö att åka i. 

tisdag 21 oktober 2014

Föreläsning

Efter att ha haft en lugn och skön start på dagen, blev den totalt det motsatta efter lunch. Pratade med min handläggare på försäkringskassan, för att meddela om hur länge jag var på mötet igår - precis som vi kommit överens om. Så långt var det lugnt. Men sen fick jag veta att min nya lönehandläggare har räknat ut en helt annan SGI för mig, än vad både jag och min tidigare lönehandläggare kommit fram till. 

Så arg, trött och irriterad fick jag spendera eftermiddagen med att jag den nya lönehandläggaren, fick tillslut fatt på henne. Men hon kunde inte förklara något och kunde absolut inte förstå hur vi kunde få det till den summan vi fått det till. Kan tillägga att den summan hon får det till är 10 000 lägre än vad jag hade förra året (trots sjukskrivning och tjänstledighet) och då har jag även fått en löneförhöjning detta året. 

Som tur i det hela är att detta sker nu, innan busfröet kommit. För jag tänker inte ge mig, och än så länge har jag tid och möjlighet att tjafsa emot och kräva en riktigt bra förklaring och bevis på allt ihop. Kommer bli många samtal imorgon, det är en sak som är säker. 

Efter de samtalen var det bara att försöka lugna sig och hitta fokus igen. För när mannen kom hem var det tid för oss att köra in till KK och gå på föreläsning inför förlossningen. Föreläsningen var helt okey, men jag kan inte påstå att den gav mig så mycket. Kanske för att vi redan gått igenom så mycket, och upplevt en hel del - men även har en barnmorska som förberett oss väl. 

Kvällen avslutade vi med att köra inom kyrkogården, för att tända ljus och lägga ett fint mosshjärta till Bella då det idag är den 21/10. Undrar om Bellas lilla syskon kommer ligga i sin vagn eller fortfarande ligga i min mage den 21/11 - om en månad. 

13 månader av saknad

måndag 20 oktober 2014

Trött start på veckan

Det har varit en ganska så lugn dag för min del, och tur är det - för idag har jag verkligen känt mig trött större delen av dagen. Kändes som att jag inte sovit något alls, även om jag faktiskt sov bättre än mitt genomsnitt av nattsömn.

Men efter många timmars vila och sömn även under dagen, kände jag mig ändå så pass full av energi att jag skulle orka med att gå på möte under kvällen. Var ett viktigt möte, så jag ville helt enkelt inte missa det. Var många personer som jag inte träffat sedan i våras där, så det var en del förvånade (och glada) blickar som mötte mig där. 

I veckan händer det en hel del, imorgon ska jag och mannen på föreläsning på KK och på fredag ska jag till endokrin. Sen så har jag även är en hel del sociala saker, ska på kalas i helgen. Innan dess så ska jag träffa en tjej som jag lärt känna via "RMC tjejerna"(som jag senast träffade på min TD i mars) och på fredag blir det lunch med en del andra tjejer från samma grupp. Och så tillkommer även lite saker som kostar - som att besiktiga bilen. 


Mannen som tagit bilden för en gångs skull.

söndag 19 oktober 2014

Händelserik helg

Här har det hänt trevliga saker hela helgen. Gårdagen började med att vi gick in i vecka 35 (34+0) och därmed nått vårt/läkarens stora mål. Mannen körde till tippen med det gamla utrivna golvet och sen kände vi oss ganska så rastlösa (speciellt jag). Så vid lunch bestämde vi oss för att faktiskt ta en väldigt spontan tur med bilen, och köra till Ullared. 

Sagt och gjort. Senare delen av eftermiddagen samt kvällen spenderade vi där och fick köpt en del prylar till busfröet, men även till hundarna och några saker till oss med. Det blev en del pauser och vi tog verkligen allt i min takt, så vi hann inte med allt vi kanske skulle velat - men tillräckligt för att känna mig nöjd och belåten. 

Var riktigt skönt att få "leva som vanligt" och njuta av att vara gravid. För att inte tala om att faktiskt få visa för andra att jag är gravid. Vi har längtat och väntat i så många år och gått igenom så mycket under åren, att jag till viss del känner mig lite "bestulen" av min graviditet när jag inte kan och får göra så mycket - utan har spenderat största delen av den hemma i lägenheten. 

Idag har jag däremot tagit det väldigt lugnt och vilat mig lite extra. Min pappa och bror kom förbi vid lunch och hjälpte mannen att dela vår gamla tv samt lasta in den i bilen. Sen körde pappa och mannen och slängde den på tippen. Äntligen fick vi bort den! Så skönt. När mannen sedan kom hem satte jag honom i arbete med att sätta ihop vårt skötbord. 


Skötbordet ihopsatt och förberett 

Kan erkänna att det kliade lite i fingrarna av att bara titta på, men magen är helt klart i vägen och kroppen är lite mör efter gårdagens shoppingtur. Så jag satte mig och piffade till förvaringskorgarna som ska stå på skötbordet, med sidenband istället. 

Och ikväll fick vi även hem vårt babynest som min mamma sytt åt oss. Hon blev färdig med det igår, så när vi var och shoppade kom ett mms med en bild på det färdiga nestet. Sedan dess har jag bara längtat efter att få se och ta på det, vilket jag kan nu. 

Vårt babynest, sytt av busfröets mormor. 

fredag 17 oktober 2014

85%

Idag har jag gått 85% av denna graviditeten, om jag nu är gravid ända fram till BF vill säga. Imorgon går vi in i ny vecka igen, och vi når ett mål varken jag eller mannen någonsin vågat att hoppas eller tro skulle vara möjligt. Vi går då in i vecka 35, och jag har lyckats nå 34 fullgångna veckor. 



Dagen till ära har mannens morfar varit här och lagt färdigt golvet i hallen, så allt som behöver göras där nu är att bättra på lite med färg på vissa lister och sätta dit nya lister längst med golvet. Ja och sätta ihop och placera de nya möblerna som ska vara i hallen, sen är vår hall äntligen färdig och jag kan slappna av när det gäller den biten. Måste erkänna att jag är smått förälskad i det nya golvet. 

Kvällen har inneburit mys i soffan med man och hundar samt film, och en jäkla halsbränna. Vad helgen har att erbjuda får vi se, jag ska dock tvinga iväg mannen en eller två (fler om det behövs) turer till tippen för att slänga det gamla golvet i alla fall. Något mer är inte bestämt, och vädret verkar inte bli det trevligaste i helgen - väderleksrapporterna säger att det ska regna hela helgen. 

torsdag 16 oktober 2014

Laddat batterierna

Vaknad till ganska många gånger under natten till idag, inte bara för att vända mig utan för att sängen helt enkelt var för tom utan mannen och hundarna. Men trots det kände jag mig faktist väldigt utvilad när jag sen vaknade och steg upp. 

Efter lite prat på Facebook i gravidgruppen ("RMC tjejerna") så blev det inbokat en spontanträff med en av tjejerna idag. Så från att ha en lång och seg dag framför mig, blev det att göra sig färdig och åka iväg för att luncha och snacka en massa om allt möjligt i flera timmar. Förutom att prata om graviditeterna och alla trevliga och mysiga ämnen, kom vi även in på känsligare och jobbigare ämnen som våra änglabarn, gravarna, att vi båda varit gravida ca 1,5 år de senaste 2 åren. Ämnen som vi helt enkelt undviker att prata om när vi annars träffas i gruppen. 

Hade en riktigt underbar eftermiddag helt enkelt, känner mig full av ny energi.

Bäst av allt var att mannen kom hem ikväll, och efter kvällsmaten körde han iväg och hämtade hundarna. Så nu är hela familjen samlad och hemma igen. Och snart är det helg, så vi får väl se vad den kommer innehålla. 

onsdag 15 oktober 2014

15 oktober

Mannen lämnade mig tidigt i morse, men han var söt nog och väckte mig för en "hejdå puss" och ett "jag älskar dig". Hade det varit en vanlig arbetsdag hade jag nog mest blivit irriterad över att han väckt mig, men inte när han som idag ska flyga iväg och dessutom stanna borta över natten. 

En stund senare var det tid för mig själv att stiga upp, och göra mig i ordning för att gå på kontroll hos barnmorskan. Allt såg/lät bra även idag, och fortfarande ingen fixerad bebis. Vilket barnmorskan då tycker är väldigt bra, speciellt så länge jag har kvar mitt cerklage. Däremot så har busfröet intagit sin position, det är det ingen tvekan om - huvudet har varit nedåt i över en månad nu.

Pratade en hel del om mina sammandragningar och förvärkar idag, eller främst om förvärkarna. Fått bekräftat att det verkligen är det, var lite osäker - men efter att vi pratat om det idag och jag dessutom hade en när hon mätte och kände så fick jag veta att jag hade rätt. 

Dagen har varit relativt lugn, dock haft mannens morfar på besök. Han var här för att riva ut det gamla golvet i hallen, det slutade med att han även fick lagt halva det nya golvet innan han körde hem för att gå ut med våra hundar (känns så konstigt att skriva så), för mannens mormor klarar inte av att gå ut med dem själv, då den yngre kan dra väldigt hårt. 

Kvällen har jag spenderat uppkrupen i soffan, och titta på Haven (som jag nämnde igår). Och myst med busfröets buffar och knuffar samt lite olika godsaker. När klockan närmade sig 19.00 så tände jag ett ljus för Bella och alla andra älskade och saknade änglabarn. 


tisdag 14 oktober 2014

Gräsänka för två dagar

Tidigt imorgon flyger mannen iväg med jobbet, upp till Stockholm (dock ska de sedan vidare en bit till en av alla kursgårdar som finns runt omkring, så de ska inte vara inne i Stockholm). Så kvällen har gått åt till att förbereda inför att han ska vara iväg två dagar. 

Packat, lämnat hundar, varit och handlat samt fixa lite här hemma (tömt i hallen). För när vi lämnade hundarna hos mannens mormor och morfar, blev det bestämt att hans morfar ska komma hit och dra upp vårt hallgolv och förbereda inför det nya golvet. 

Kommer kännas ganska så tomt här hemma, speciellt utan hundarna - men det är skönt att inte de är hemma då jag troligtvis inte hade klarat att ta ut de på alla rundorna, och de hade absolut inte fått några längre rundor med mig. 

Känns lite konstigt och jobbigt att mannen ska vara iväg nu, vill helst ha honom nära om något händer. Men jag vet att han kommer att ta första bästa flyg hem om det skulle vara något (det har dessutom arbetsgivaren sagt med), så på det sättet är det tur att de är i Stockholmstrakten och inte längre norr över. Fast nu räknar jag med att busfröet åtminstone stannar kvar inne i magen tills mannen är hemma igen.

Imorgon är det i alla fall tid för ett nytt besök hos barnmorskan, så morgondagen kommer förhoppningsvis rulla på ganska så bra. Skulle det vara segt, så ägnar jag mig åt att titta klart på Haven - favoritserien på Viaplay just nu. 

söndag 12 oktober 2014

Stort steg

Idag har vi tagit ett väldigt stort steg här hemma inför busfröets ankomst. Vi har nämligen tvättat alla sängkläder, täcke, spjälskydd, kudde till säng och vagn, kläder, snutte och en massa annat. Visst, vi har tvättat några enstaka plagg innan - så att jag har kunnat packa BB-väskan, men nu har vi tvättat allt det stora också.

Efter dagens tvättning är det bara spjälsängens hopsättning som kvarstår innan busfröets säng kan bäddas och förberedas inför första natten i sitt nya hem. Får se hur lång tid det går innan jag sätter mannen i arbete för att skruva samman spjälsängen. Kanske blir det nu i veckan, innan han lämnar mig ensam hemma i två dagar.

Igår gick jag in i ny vecka, vecka 34 (33+0). En vecka till och vi kommer att ha nått ett väldigt stort mål för oss. Efter det kan jag kanske slappna av lite mer och försöka njuta av de sista dagarna/veckorna av min graviditet. 

Gårdagens mage

fredag 10 oktober 2014

Blodprov, kurator och babybox

Vaknade hungrig och törstig några gånger under de tidiga morgontimmarna, men fick påminna mig själv om att jag är fastande och det fick vänta. Tack och lov lyckades jag somna om alla gångerna, annars hade jag nog aldrig stått ut. Till slut var klockan tillräckligt mycket för att stiga upp och göra mig klar att promenera till Lasarettet och laboratoriet (ligger precis runt knuten) för att lämna mina prover.

Blev 10 rör totalt och lite förvånad blev jag faktiskt, hade kollat i remisserna och då hade jag fått det till 5-6 rör. Men det visade sig att vissa av de hormonproverna de skulle ta, kräver ett rör per prov även om de är i samma ruta på remissen. När jag var klar på labbet, gick jag direkt till kiosken/kaféet och köpte mig en frukost innan jag promenerade hem igen. 

Eftermiddagen har bestått av en tur till Lund och ett besök hos kuratorn. Blev ganska mycket fokus på mig (och mina känslor mm) och på förlossningen idag. Var skönt att få ventilera tankar och funderingar och att ha någon utomstående att bolla det med. Kuratorn var väldigt nöjd med min inställning och tankegång kring förlossningen. Nästa tid blev satt efter BF, så i början av december. Skulle jag behöva prata innan dess, är det bara att boka in en tid - men vi kända att det är för osäkert att boka in en tid i november för vår del. 

När vi ändå var i Lund, passade vi även på att hämta ut våra paket från babybox.se hos både Babyproffsen och Loydsapotek. Apoteket har vi där vi bor, men närmaste babyproffsen för oss är i Lund och då är det passaden att köra inom när man ändå är i krokarna under tiden som butiken har öppet. Känns lite extra stort att hämta ut boxarna denna gången, då vi aldrig hann göra det när vi väntade Bella. 

torsdag 9 oktober 2014

Sömnbrist

Natten till idag var verkligen inget att hurra för. Blev verkligen inte mycket sömn för min del, dels för att busfröet bökade runt och tryckte/slog mot blåsan titt som tätt (blev väldigt många turer till toan inatt), dels för att jag var öm på min vänstra överarm (där jag fick min vaccination), men även för att vår äldsta hund är som ett plåster på mig (hon är skendräktigt och tror att det är tid att att valpa, så hon gnyr konstant och trycker sig intill mig hela tiden).

När jag väl lyckades somna, ja då började mannens larm ringa istället och jag fick tjata på honom att stiga upp och sticka till jobbet. Att få mer sömn sen kändes först omöjligt, även om jag var helt slut. För det var för ljust ute och för varmt i sovrummet. 

Men kom ganska snabbt på att som den nattarbetare jag är (ja, när jag inte är sjukskriven då) så har jag faktiskt införskaffat en mörkläggningsgardin i sovrummet. Så det var bara att rulla ner den och starta fläkten, ta ett nytt besök på toa och sedan försöka sova en stund. Till min lycka, lyckades jag få ca 2,5 timme sammanhängande sömn. 

Dagens trevliga och glada information är att det nu "bara" är 50 dagar kvar till BF. Och jag har börjat känna av att jag nu vill börja förbereda här hemma till busfröet, om jag vågar är dock en helt annan sak. Får se hur lång tid det tar innan busfröets säng blir ihopsatt här hemma nu. 

Morgondagen innehåller ett besök hos kurator, vilket jag ser fram emot. Ser inte lika mycket fram emot att jag ska iväg och lämna prover imorgon bitti inför besöket hos endokrin. För sedan 22.00 är jag nu fastande tills det att proverna är tagna.

onsdag 8 oktober 2014

TUL och vaccination

Denna dagen har varit en av mina mest aktiva dagar på länge. Har fått ringt en del samtal, och även blivit uppringd av andra som jag försökt få tag på (som jag till slut skickat mail och bett de återkomma till mig istället). 

Dessutom ringde sköterskan från vår vårdcentral och meddelade att jag var välkommen att komma dit idag 11.20 för att få min influensavaccination. Sagt och gjort, tog inte många sekunder att få det överstökat. Och jag känner mig inte det minsta tveksam över mitt (vårt) beslut. Nu ska bara mannen få sin spruta med. Så han ska ringa vårdcentralen själv och boka tid med sköterskan utifrån vad som passar bäst med hans arbetstider. 

När jag var färdig där, så var det bara att ta sig hem igen och vänta tills det var tid att åka iväg för veckans viktigaste inbokning: Tillväxt ultraljudet (TUL)! Mannen möte upp mig i väntrummet och en kort stund senare var det bara att lägga sig på britsen med nedkavlade byxor och uppdragen tröja. 

Barnmorskan mätte och tittade på allt och hon var väldigt nöjd med allt hon såg, även om busfröet inte var så samarbetsvillig. Huvudet är nedåt, vilket vi redan visste (så har busfröet legat sedan några veckor tillbaka nu). Och vi hoppas att busfröet bestämt sig för att stanna så och inte vända sig om. Busfröet ligger på ca +5 % (fullt inom det normal) med sina ca 2200 gram och längden är ca 44 cm. 

Det verkar vara en stark och bestämd bebis som ligger där inne och växer till sig. Fick även höra att det ser ut som att busfröet har en ganska så bra kalufs. Om busfröet är en pojke eller flicka är fortfarande ett frågetecken, även om vi faktiskt försökte titta efter det idag med barnmorskan - för som sagt busfröet var inte samarbetsvillig idag.


Inte lika bra bilder som senast, men en fin liten profilbild
lyckades vi få.

Efter ultraljudet tog vi oss till mannens jobb, så att han skulle få visa upp min mage för sina kollegor. Och på vägen uppdaterade vi blivande farmor och mormor om dagens ultraljud. Så här efter ultraljudet kan jag bara konstatera att jag verkligen längtar efter att få träffa vårt busfrö i verkligheten, men det får vänta ett tag till - helst tills det att cerklaget tas (för då räknas jag trots allt som fullgången). 

tisdag 7 oktober 2014

Höstrusk

Idag har det verkligen varit riktigt höstrusk ute, och på något sätt går de dagarna mycket snabbare. Kan vara för att det inte känns lika jobbigt och drygt att spendera större delen av dagen liggandes i sängen eller soffan. Det blir till och med lite extra skönt att inte behöva stiga upp och gå utanför dörren på några extra timmar (tills det att hundarna behöver gå ut). 

Pratade med sköterskan på vår vårdcentral idag, om vaccination. Hon ska ringa mig imorgon på förmiddagen för att meddela om jag ska komma in redan imorgon (de skulle eventuellt få in en leverans av vaccinet idag nämligen) och få min vaccination, plus att hon ska kolla upp exakt vad det kommer kosta för mannen att vaccinera sig (vilket han kommer att göra oavsett pris). 

Ikväll var vi iväg på tredje och sista föräldrautbildningen, blev en givande träff även denna gången. Kommer att kännas lite tomt och tråkigt att inte ha fler träffar i gruppen nu, nästa träff blir när vi alla har blivit föräldrar. Busfröet tyckte också att det var väldigt passande att köra igång med ett ordentligt träningspass på kvällens träff, fick in några rejäla sparkar mot levern och revben - så pass att jag inte kunde sitta kvar i den ställningen, utan fick byta ställning några gånger (vilket inte någon missade, speciellt inte barnmorskan). 

För övrigt så har största delen av dagen gått åt till att längta efter morgondagen. För imorgon ska vi äntligen få se vårt busfrö igen! Imorgon är det tillväxt ultraljud som gäller. Längtar så efter att få se vårt efterlängtade barn igen. 

söndag 5 oktober 2014

Gravidträff

Så har jag kommit hem från Malmö och ännu en träff med "RMC tjejerna", eller den gruppen därifrån som numera är gravida. Idag blev vi fyra stycken, och det blev en trevlig förmiddag med massor av prat och skratt. 

Ämnen vi berörde idag var, känslor/tankar/oro under graviditeten, BB-väskan, närmsta tiden efter att bebisarna kommit, känslor/humör (i största allmänhet), våra husdjur och hur de reagerat nu och hur vi tror det kommer bli sen, vagnar, skötbord, plats/yta, och så mycket mer. 

Som alltid känner jag mig mycket gladare och avslappnad när jag lämnar våra träffar. Är så skönt att träffa andra (som också kämpat och upplevt sorgen att förlora barn) och att prata av sig, det blir en annan förståelse. 

På vägen till bussen efter träffen blev det ett besök inne på Åhléns city, var ju bara tvungen att titta på alla söta bebiskläder och prylar. Slutade med att jag köpte en bok - Totte och Malin (Totte var verkligen en av mina favoriter när jag var liten) innan jag lämnade butiken. 

Därefter gick jag inom Design torget (var ändå tvungen att få tiden att gå tills bussen skulle gå) för att köpa en liten maskskallra från Kalikå (som jobbar för att förbättra för funktionshindrade barn och deras familjer i Ryssland) till busfröet.

Maskskallran från Kalikå.

Redan på söndag nästa vecka är en ny träff med tjejerna inplanerad, då blir det dock i Helsingborg - så jag vet inte om jag kommer att följa med på den. Är en bra bit att ta sig, så det hänger mycket på hur jag mår och känner mig när den dagen (och dagarna innan). Skulle dock vara trevligt att följa med då, är ett bra tag jag träffade en del av de som kommer då. 

fredag 3 oktober 2014

Fredag och ett besök hos barnmorskan

Det var det redan fredag, och imorgon är det lördag igen - vilket innebär byte av vecka. Jag går alltså in i vecka 33 (32+0) imorgon, så skönt och så ofattbart. Kollade i min app som säger att jag dessutom idag gått 80% av graviditeten. 

Dagens inbokade aktivitet, var ett besök hos barnmorskan i förmiddags. Allt såg och lät fint. Hjärtat slår på som bara den, mitt blodtryck ligger stabilt inom gränsvärdena (även om det är högre än innan jag blev gravid, men så har det varit ett bra tag nu), vikten är vad den är (tack och lov så går det väldigt långsamt uppåt nu, och inte som de första 20 veckorna) och mitt sf-mått följer sin kurva exakt. 

Busfröet ligger med huvudet neråt, vilket har varit ställningen de senaste veckorna. Undantaget har varit några gånger när busfröet lagt sig på tvären en stund, men sedan lagt sig med huvudet neråt igen. Fortfarande så har busfröet inte börjat fixera sig, vilket barnmorskan fortsätter att uppskatta när det gäller mig. 

Vi pratade en hel del när jag var där idag, om allt och lite till (inte bara sånt som rör min graviditet) kom bland annat in på vaccinationer. Ska ringa och prata med min vårdcentral på måndag om influensavaccination, både för mig och mannen. För både vi (jag och mannen) och barnmorskan tycker att det är bra om vi vaccinerar oss, särskilt eftersom det finns en risk att busfröet kommer förtidigt och då blir det ett lite bättre skydd för busfröet om jag är vaccinerad. 

Att vi överväger att mannen också ska vaccinera sig, är för att det är störst sannolikhet att det är han som skulle bli smittad och dra hem influensan till mig och busfröet. För han pendlar till jobbet med fullproppad buss och jobbar på kontor med många andra.

Det sista jag gjorde idag hos barnmorskan var att välja BVC till busfröet. Har valt att lista oss hos den BVC som ligger i samma lokaler som min barnmorska (och deras mottagning), för den tillhör nämligen den vårdcentral som både jag och mannen är listade hos. 

torsdag 2 oktober 2014

Tröja och annat pyssel

Igår kväll fixade jag till en "BEBIS tröja" åt mig själv. Ni vet en sån tröja som det står BEBIS på magen. Har i många år drömt om att få bära en sådan med en växande bebis i min mage, och nu när jag äntligen har möjligheten till att göra det - ja då hittar jag ingen jag gillar. De flesta jag hittat är som en vanlig t-shirt (och jag avskyr verkligen halsringningen på t-shirts), med andra modeller/tillverkare har det varit andra saker jag inte gillat, eller så har de varit tillfälligt slut osv. 

Så jag bestämde mig för att jag skulle göra en egen istället. Textilfärgpennor hade jag dessutom redan hemma (från ett hemligt projekt till busfröet, kommer att visa det senare - antagligen när busfröet är fött), och att köpa en mammatröja var inga problem. Behövde bara köpa en ny stencil med större bokstäver, vilket vi gjorde igår (har en som köptes samtidigt som pennorna, men de bokstäverna var för små för detta trycket). 

Allt som behövdes. tröja, pennor och stencil

Resultatet 
Jag blev riktigt nöjd med resultatet, och äntligen kan jag också gå runt med en tröja som har en väldigt självklar text på sig. Blev väl inte helt perfekt, men den är helt klart unik, och den är min. Nu ska den bara tvättas en omgång innan jag börjar använda den på riktigt (får dock vänta till imorgon då vattnet är avstängt för arbete på ledningarna i föreningen). 


Och så här ser magen ut med tröjan på förresten! Var tvungen att prova den när jag var klar.
(Verkligen inte lätt att fota sin mage framifrån - armarna räcker knappt till).

Sen har de framkallade fotona på/med Bella äntligen kommit, så igår började jag verkligen sätta ihop minnesalbumet. Men det tar tid, för fy vad det tar på krafterna och tårarna sprutar titt som tätt. Det känns dock väldigt givande och mysigt samtidigt att göra albumet, så det är verkligen inget jag ångrar.