lördag 30 augusti 2014

Hemvändarhelg

Denna helgen (varje år) består egentligen av fest i mängder. Det är nämligen den stora hemvändarhelgen, staden vi bor i har "festival" och då är det fest. Ska jag vara ärlig har nog vi inte besökt den de senaste 3-4 åren, för vi har rest iväg på semester (eller gjort annat) samma helg som festivalen är. Och jag kan inte påstå att jag saknar den något särskilt, det enda är att man missar alla bekanta som man annars endast träffar under denna helgen. 

Vi funderade lite om vi skulle gå en liten sväng där under dagen idag, för kvällarna innebär fylla och trängsel. Och det är inget för mig längre (varken gravid eller icke-gravid). Men eftersom det regnat till och från sen i morse, så valde vi att skippa det och körde en kort sväng för att handla lite saker till busfröet istället. 

Busfröet har för övrigt varit bättre på att sparka och röra sig i magen idag, hade det varit lika mycket liv igår hade jag inte varit det minsta orolig. 

Så medans vi hör ljud från festivalen mellan regndropparna som smattrar mot fönstret, sitter/ligger jag och mannen i soffan och spelar tv-spel och äter en massa gott istället. 

fredag 29 augusti 2014

Ännu en kontroll

De senaste dagarna har varit lite små jobbiga, och oron har ökat en hel del. Är nämligen så att busfröet inte alls gjort sig lika påmind som vanligt. Igår kväll så fick jag inte de riktiga sparkarna som jag alltid får lagom tills det att jag ska lägga mig, och idag fick jag väldigt lite (och långsam) respons av busfröet när jag buffade på magen. 

Har dragit mig för att ringa om det, jag hörde ju hjärtljuden hur bra som helst i måndags och det har sparkats och slagits en del - det har jag ju känt. Det är "bara" att det inte varit lika mycket och lika ofta. Men idag sa mannen till mig att jag skulle ringa, hur dum jag än kände mig. För som han påpekade (han känner mig verkligen, bättre än vad jag själv gör ibland) - jag skulle aldrig någonsin kunna förlåta mig själv (eller överleva) om något går fel efter att jag tvekat och inte fått det kollat upp något som oroar mig.

Pratade med barnmorskan och blev tillsagd att åka in till KK för en kontroll. Fick ligga en stund med Ctg, och vi fick höra busfröets hjärtljud runt samma takt som det brukar vara (helt inom det normala). Fick i slutet av mätningen en tydligare spark av busfröet (men den var inte lika vild som den varit tidigare). 

Barnmorskan tyckte allt såg bra ut och vi fick åka hem ganska så snabbt igen (kom dit och blev kontrollerad direkt - ingen väntan alls). Fick rådet att fortsätta att buffa och "bråka" (utifrån vad jag kan/får i och med cerklaget) med busfröet för att se om sparkarna ökar mer då. Skulle rörelserna försvinna helt eller om jag blir mer orolig, var det bara att höra av mig/komma in igen för ny kontroll. 

Under kvällen har det kommit några sparkar/buffar från busfröet, så jag hoppas att det bara är att busfröet har varit lite lat och att buset kommer igång igen. 

onsdag 27 augusti 2014

Motpoler

Gårdagen och dagen har verkligen varit motpoler till varandra. Igår var en riktig skit dag, en sån dag man inte ens vill öppna ögonen och stiga upp ur sängen - utan helst bara dra täcket över huvudet och stanna där. Kände mig bara ledsen, nere, trött och irriterad större delen av dagen.

Idag har det varit annorlunda, jag har känt mig piggare, gladare och med mer energi. Vilket också resulterat i att jag idag fått gjort en del saker som stod på listan av saker jag tänkt fixa igår. 

Får väl se hur morgondagen blir, jag hoppas på att den blir som idag. Det tror jag nog även mannen hoppas, för jag är väl lite trevligare när jag mår bättre (så är det nog för alla). Morgondagen blir nog ganska så lugn i alla fall, inget inplanerat och inga måsten att fixa (för det gjorde jag idag).

måndag 25 augusti 2014

Nytt besök hos barnmorskan

Då har det gått två veckor sedan senaste besöket hos barnmorskan, så idag var det tid för nytt besök. Alla värden såg bra ut, och hjärtljuden var lika underbara som vanligt att få höra. Vi (jag och barnmorskan) bestämde dock att hon skulle skicka iväg en ny urinodling, då jag börjat få lite nya känningar i slida och underlivet. Inga klassiska symtom men ungefär samma som jag hade vi förra urinodlingen, den odlingen som visade att jag hade GBS. 

Gick även igenom olika tider som är inbokade (föräldrargrupp, föreläsning på KK, nästa kontroll hos doktorn mm) och så bokade vi in nästa besök. Vid nästa besök (om två veckor) ska jag även göra ny sockerbelastning (den "ordinarie"). 

Eftersom jag varit så duktig på att vila idag, och mannens hosta äntligen börjar avta (minskat riktigt ordentligt) så har vi bestämt oss för att gå på bio nu ikväll. Skulle bjuda honom på bio när han fyllde år, men redan då hade han börjat hosta och ha sig - så vi vågade inte boka biljetter, och sedan dess har det inte blivit av. Men nu blir det av, alldeles strax ska vi köra.

söndag 24 augusti 2014

Kalas

Idag blev det en lite längre tur med bilen, nämligen upp till min bror och hans familj i Halland. Yngsta brorsonen där fyllde 6 år igår, och idag var det tid att fira honom. Med undantag från min äldsta bror (+ familj) var vi alla samlade. 

Blev en trevlig eftermiddag med god mat och många samtal. 

Dock gjorde ryggen sig väldigt hörd när vi åkte hem, svanken ömmade ordentligt när vi kommit halvvägs hem. Men det var bara att bita ihop, och sen när vi var hemma blev det soffan resten av kvällen för min del. 

Kom precis på att detta nog är längsta tiden/sträckan jag suttit i bilen sedan jag blev gravid, så jag kan inte påstå att jag just nu känner mig så supermanad eller intresserad av några långturer med bilen den närmaste tiden. Även om det egentligen finns några turer jag göra skulle vilja ta (dock med doktorns godkännande innan). 

lördag 23 augusti 2014

Vad jag saknar mest just nu.

Idag "gnällde" jag av mig lite till mannen. Kom fram till att det finns tre saker som jag saknar sedan tiden innan jag blev gravid med busfröet. 1. Min träning! (mina långa promenader och joggingrundor). 2. Att kunna ligga på mage. 3. Vårt "vanliga" sexliv (så ni som inte vill veta mer om det bör nog sluta läsa detta blogginlägget nu!!). 

Träningen: Trodde aldrig att jag skulle kunna sakna träningen så mycket, men det gör jag. Att vara ute och gå en mil är nog det bästa som finns för min psykiska hälsas skull. För det är då jag rensar huvudet och bearbetar många av mina tankar och känslor. 

Jogging/löpning - det jag aldrig kunde förstå varför folk ägnade sig åt (självplågeri). Som jag snabbt insåg var den mest passande träningsformen för mig, för då bygger jag inte så in i helskotta med muskler (har väldigt lätt för att bygga muskler, tack för det PCOS) och för att det funkar även med mina oregelbundna arbetstider. 

Min kondis är som bortblåst, så när busfröet väl är här - kommer jag verkligen få börja om från början och bygga upp den igen. 

Ligga på mage: Jag sover väldigt sällan på mage, min ställning är mer "framstupat sidoläge" (om ni gått kurs i första hjälpen vet ni vad jag menar). Men när jag vilar, eller känner att kroppen behöver sträckas ut - då föredrar jag att ligga på mage. Något jag inte kunnat göra på evigheter nu. Sen någon gång innan de satte in cerklaget. 

Ibland bunkar jag upp med gravidkudden och andra kuddar, så att det blir som ett hål i mitten för magen och så lägger jag mig så en stund. Men det blir inte samma effekt, eftersom jag inte ligger rak lång utan står nästan på alla fyra och vilar. Det är dock skönt för ryggen och ligamenten. 

Sexlivet: Vi har genom alla åren av försök och behandlingar ändå lyckats behålla ett sexliv som känts intimt, kärleksfullt och avslappnat. Något jag varit rädd att förlora med allt var försöken inneburit med att "ha sex enligt ordination" (ni som själv kämpar/har kämpat vet nog hur jag menar). 

Kan inte påstå att det är graviditeten (rent fysiskt) i sig som gör att sexlivet påverkas. För både när jag väntade Bella och nu när jag väntar busfröet är lusten större än vanligt. Psykiskt däremot är en helt annan sak.

Med blödningar som kom de första 12-14 veckorna, tappade man lusten en del och rädslan för att sex skulle starta nya blödningar gör inte att lusten blir särskilt stor. I samband med att cerklaget sattes in så kom också väldigt många restriktioner. Och bland dessa är sexlivet en av de som påverkas en hel del. 

Andra brukar skämta om att den enda gången man inte behöver använda något skydd vid sex är om kvinnan är gravid - för du riskerar inte att göra henne gravid. För vår del är det så att om/när vi vill ha sex nu så är det kondom som gäller! Anledningen? För att mannens spermier inte ska reta min livmoderhals och minska risken för infektioner. 

Kommer ihåg att jag frågade min läkare vid utskrivningen från sjukhuset efter operationen om det var "ok" att få orgasm (med gigantisk klump i magen, ännu mer för att min rumskamrat hade en massa besökare samtidigt). Jag var livrädd (ja, det kanske låter knäppt) för att han skulle säga att det skulle riskera allt med cerklaget. Men bara tanken på att min lust skulle vara lika stor som vid förra graviditeten och inte få lov att få orgasm på drygt 6-7 månader gav mig ångest och panik.

Läkaren sa till mig att det är klart att du ska få orgasmer om du vill, men vänta minst tills blödningarna och smärtan efter operationen är över. Och om vi skulle ha vaginalt samlag så använd kondom, samt akta oss för att reta livmoderhalsen och cerklaget. Men att det är viktigt att jag och mannen mår bra. Han tillade dock att om det skulle uppkomma förändringar längre fram, så kan visa bitar förändras. 

Jag ska dock inte klaga för mycket, för vi har hittat våra egna små lösningar för att ha våra intima stunder. Så jag kan inte påstå att vårt sexliv är som bortblåst. Bara att få ligga nära mannen - speciellt att få ligga i hans famn, betyder hur mycket som helst. Men att prata om det vi saknar och längtar efter är också något som uppskattas. Lösningarna vi har idag (tänker inte gå in på alla detaljer, lite saker tänker jag behålla privat) gör i alla fall att både mannen och jag är nöjda.

---

Nåja, nu har jag kräkt av mig om det jag saknar allra mest sedan innan graviditeten. Men hur mycket jag än saknar det, så är det helt klart saker jag lätt gör avkall på för att få vårt önskebarn. Ett litet syskon till vår ängladotter. Ett barn som gör oss till "föräldrar med barn". 

torsdag 21 augusti 2014

11 månader

Trodde jag lyckats att förbereda mig ganska så väl inför dagen, men istället har jag bara känt mig orkeslös och ledsen. Tårarna har runnit ner för mina kinder större delen av dagen, det är väl egentligen bara medan jag sovit (vilket jag gjort en hel del idag) som tårarna inte varit närvarande. 

Kan knappt förstå att det är 11 månader sedan vår värld rasade samman totalt, och vi förlorade vårt så önskade och efterlängtade önskebarn. Vårt mirakel, vår lilla tjej, vår Bella. Om en månad är det hennes ett årsdag.
Älskade Bella
 Har svårt att ta in att det snart gått ett år, ett år fyllt av sorg, mörker, hopplöshet, tårar, hat, bitterhet och nya försök. Men tack och lov så har året också innehållit en del kärlek och ljusglimtar, för annars vet jag inte hur jag skulle ha klarat av att ta mig igenom detta året. 

När mannen kom hem från jobbet körde vi iväg till kyrkogården, tände ett ljus för henne och satte nya blommor i en vas till henne. Det var så fint vid graven idag, solen sken igenom molnen lite då och då. Sen har kyrkogårdsvaktmästaren varit där nyligen och gjort fint (tagit bort vissna blommor, löv, räfsat i stenen) med.



Efter att vårt besök hos Bella (lilltjejen som mannen kallar henne) körde vi iväg för att äta, hade helst kört hem istället - men jag kände verkligen att jag inte orkade fixa med mat idag. Vill knappast veta hur denna dagen hade känts om inte busfröet växt i min mage.  

Mannen har även påmint mig under dagen att fokusera på att vi nu är nere på tvåsiffrigt till BF med busfröet, 99 dagar för att vara exakt. 

tisdag 19 augusti 2014

Kontroll och mått

Så var det tid att träffa specialistläkaren igen. Eftersom mannen var hemma följde han med mig dit, vilket jag är väldigt tacksam för i efterhand. Som vanligt började han med att titta, känna och ta prov på tappen, och allt såg fint ut, kändes bra och satt på plats. Därefter var det VUL.

När han gjorde VUL visade det sig att måttet på livmoderhalsen minskat en del sedan förra kontrollen (och även sen vi var inne akut). De andra gångerna så har det skilt på någon/några mm, men nu var livmoderhalsen nere på ca 30 mm. Det innebär en minskning på drygt 9 mm. (Läste dock att det fortfarande ligger inom det "normala måttet" på livmoderhalsen, så det känns lite bättre bara av det). 

Läkaren tyckte dock inte att vi skulle vara oroliga, då allt annat såg bra ut och för att det är (tydligen) normalt att den minskar i längd av tyngd och annat. För säkerhetsskull så blir det "bara" tre veckor tills nästa kontroll (går var fjärde annars). Både barnmorskan och läkaren sa till oss att kontakta KK direkt om det är något innan nästa besök - oavsett tid på dygnet. Fick även höra att det var bra att jag kom in och kontrollerades när jag fick de onda sammandragningarna, vilket var skönt att höra dem säga. 

Blev även tillsagd att börja vila mer under dagarna än vad jag redan gör. Men det är svårt i vanliga fall (blir riktigt rastlös). Och nu när mannen är lite uppstressad och vill fixa klart allt som ska fixas innan busfröet kommer, blir det nog inte lättare. Eftersom nu kan det gå snabbt, men varje dag som busfröet är kvar i livmodern och graviditeten fortlöper som den ska är en vinst. 

Delmålen just nu är i alla fall: 
1. Gå på ny kontroll om tre veckor. 
2. Komma till vecka 30.
3. "Fira" Bellas 1 årsdag med syskonet växande i magen. 
4. Att gå på TUL som är om drygt sex veckor - i vecka 32.

måndag 18 augusti 2014

Höst och mage

Det är ingen tvekan om att hösten är här, frågan är nog mer om den tänker stanna eller det kommer att bli varmare igen innan hösten verkligen är här. Igår var det första gången sen i början av sommaren som strumporna åkte på, och långbyxor med. Har varit barfota hela sommaren, med undantag från att ha stödstrumpor några dagar när jag varit hemma. 

I vanliga fall skulle jag börja klaga nu, över kylan och rusket. Okej, regnet som bara öser ner är kanske inte det roligaste. Men inte nu inte. Frisk luft, svalt och skönt, tända ljus på kvällarna - detta lär bli min bästa höst någonsin. 

Hostmedicinen och astmamedicinen (ökandet av den) hjälper mannen, vilket innebär att jag fått sova så mycket bättre på nätterna. Det är bara busfröet som väcker mig med sina sparkar, och det gör mig inte så mycket. För det är ganska lätt att somna om av de. 

Imorgon är det tid för kontroll hos specialistmödravården, så jag får väl se vad doktorn säger imorgon. En sak är säkert i alla fall, busfröet växer, busar och har sig. Både igår och idag har det sparkats så hårt och tydligt att magen hoppar och studsar. Busfröet börjar bli stark nu. 

Nu går det nog inte att missta magen för att vara något annat än en gravidmage? Eller, det finns säkert någon som skulle kunna tro annat. Men jag njuter lite extra varje gång jag träffar någon som vi känner och som reagerar och gratulerar och frågar när det är tid (äntligen!).


Från igår 17/8

lördag 16 augusti 2014

Hostan, sömn och helg

Denna helgen har vi bestämt oss för att ta dagarna lite som de kommer, dvs inte boka in en massa i förväg. Visst vi hade ändå lite planerat för dagen, men inga tider satta. Båda känner sig ganska slitna och möra efter mannens hosta som stör oss i våran sömn.

Mannen kom hem tidigare igår, eftersom han fått en tid på vårdcentralen på eftermiddagen. Läkaren var snäll och skrev ut lite ordentlig hostmedicin åt honom, och ordinerade honom att öka sina astmamediciner så länge hostan sitter i. Hade lätt kunnat ge doktorn en kyss, för det har blivit så mycket lugnare då mannen inte hostar igenom hela natten. 

Blev en sväng med bilen på kvällen för att hämta ett packet med varor jag beställt. Efter det körde vi inom min mormor och lämnade kaffe (köper alltid till henne när det är billigt), där efter körde vi och åt kvällsmat innan vi körde hem igen. 

Idag bestämde vi oss för att lyxa till det med att äta lunch ute samtidigt som vi skulle fixa med en present till mormor som fyller 78 år idag. När vi var färdiga så blev det ett besök hos mormor (igen, två dagar i rad sker inte så ofta) för att gratulera henne på födelsedagen. Blev kakor och tårta där, min pappa och lillebror var där samtidigt som oss (var lite "dropp in firande") och så en massa prat. 

Resten av eftermiddagen och kvällen har vi bara varit hemma och myst med hundarna. Och jag har njutit lite extra av att det äntligen verkar bli lite svalare ute. 

Måste förresten berätta om busfröet och gårdagen, för igår fick både jag och mannen känna en liten hand trycka utåt på sidan av magen. Det var nästan som om att busfröet försökte kittla mig på insidan av magen.  

torsdag 14 augusti 2014

Dålig dag

Idag har verkligen inte varit en bra och positiv dag. Har kännt mig så negativ hela dagen, med allt. Humöret är långt ifrån på topp, känner mig bara trött, ensam, tjock och deppig idag. Säkert har det att göra med att sömnen påverkas av mannens jäkla hosta (och för att busfröet anser att den ska bestämma när jag ska vände mig på nätterna - genom att sparka så att det gör ont). Sen spökar så klart alla graviditetshormer i kroppen med. 

Att vi inte hittat någon ny bostad än (letat seriöst i över två år nu) gör inte saken bättre, är så trött på vår lägenhet. Jag trivs med området och med de flesta av grannarna, så det är inte därför jag vill komma här ifrån. Men att bo i en tvåa på tredje våningen - utan hiss - är inget jag vill längre. Känner mig extra instängd med just pga det, för jag kan inte springa hur mycket som helst i trapporna nu. 

Sen försöker jag njuta av graviditeten, men det går inte så bra. Börjar bara tänka på Bella och allt som hände, och rädslan över att förlora ännu ett barn hugger sig fast i hjärnan. Fast det kan och ska väl bara inte hända, busfröet har världens bästa och underbaraste skyddsängel - sin storasyster. Det är vår tur att bli föräldrar nu, föräldrar med ett levande barn i vår famn. 

onsdag 13 augusti 2014

Besök

I måndags fick jag ett meddelande från min syster som frågade om jag var ledig något i veckan (vilket jag mer eller mindre är varje dag - undantaget är barnmorskebesök eller läkarbesök), då äldsta sonen ville komma och hälsa på moster. Under gårdagen var de uppbokade, så vi bestämde att de (syster och systersonen) skulle komma idag. 

Men tro inte att systersonen vill komma för att mysa med bästa (och enda) mostern, nä då! Det är för att spela en massa spel. Mina syskonbarn verkligen älskar att komma hem till oss, för de älskar min mans stora spelsamling. 

Jag behövde inte ens fixa med fika, utan de bjöd mig på det genom att handla med sig lite på vägen. Fika som  systersonen valde ut. 

Blev många timmar av spel och prat (främst jag och min syster). Men roligt hade vi, och timmarna gick riktigt snabbt med sällskap här hemma. När de skulle cykla hem tyckte systersonen dock inte att han behövde följa med hem, utan han kunde stanna här, och både äta kvällsmat och sova över. Lovade honom att han kunde få göra det en annan dag, när mannen är ledig (och inte så jäkla förkyld). 

På tal om mannens förkylning, så kan jag berätta att den driver mig till vansinne! Han har varit förkyld i snart en månad och hostan blir bara värre. Han är inne i en "det är så synd om mig, jag håller på att dö" period, och jag närmar mig en period av "om du inte slutar snart, så slänger jag ut dig". Hans hosta ger mig huvudvärk och den väcker till och med busfröet, så ni kan ju ana hur högt han hostar (och detta gör han hela tiden). 

måndag 11 augusti 2014

Barnmorskebesök

Idag har jag varit iväg på veckans enda inbokad planering sedan tidigare, nämligen barnmorskan. Vid dagens besök pratade vi lite om fredagen och allt runt det som hände då, hon har nämligen viss tillgång till mina journaler så hon får alla de uppdateringarna till sig. 

Fick även besked på att resultatet från senaste provtagningen vid livmoderhalsen (hos specialistläkaren för en månad sen) visade på viss förhöjning av GBS, men de vill inte sätta in mig på antibiotika eftersom det provet togs i samma veva som jag påbörjade förra kuren. Så jag får väl fråga nästa vecka på specialistmödravården om det, när jag är där på kontroll. Annars såg det bra ut vid dagens besök. 

Och eftersom jag gått in i vecka 25 (24+2) nu, så tog barnmorskan första sf-måttet på mig. Vi bestämde även att jag ska göra ett tillväxt ultraljud runt vecka 34, fast det inte ingår i standard kontrollerna längre. Men sen så är det inte heller en standard graviditet. Har gått hos barnmorskan ca var tredje vecka sen inskrivningen fram tills nu, men ska börja gå varannan vecka istället. 

Känns ganska skönt med extra besöken och att det blir ett extra ultraljud. Längtar efter att få se hela vårt busfrö igen (gör ju inte det vid ett VUL längre, sist såg vi en liten bit av toppen på huvudet). Fick även tider till föräldragruppen idag. Hon flyttade dock oss till gruppen innan den hon tänkt från början, så vi ska gå i slutet av september istället för slutet på oktober (så att om busfröet bestämmer sig för att komma tidigt, bör jag ändå hinna med de tre träffarna). 

Bäst av allt vid dagens kontroll var ändå att få lyssna på hjärtat igen, extra speciellt blev det då busfröet hade hicka samtidigt och det fick jag höra. 

söndag 10 augusti 2014

Det där med att välja babyskydd

Efter fredagens upplevelser, valde vi att ta det ganska så lugnt under helgen. Vi gav oss dock ut på en liten sväng med bilen igår, för att titta lite på olika babyskydd. Vilken djungel... Är nog tur att vi börjat kolla på olika alternativ redan nu, för jag blir verkligen inte klok på vilket babyskydd vi ska välja. 

Någon som har tips och åsikter om olika skydd? Vi har bestämt oss för att köpa nytt (vill inte riskera något med att köpa begagnat) och att vi ska ha en bas till skyddet. 

Önskar att det var lika lätt att välja babyskydd som det var att välja vagn. Där fanns det ingen tvekan, utan där visste vi exakt vad vi ville ha.

Det märks också att busfröet börjar bli större och starkare där inne i magen, för nu dämpar inte moderkakan sparkar och slag längre. Både jag och mannen känner de flera gånger om dagen (även om busfröet gärna slutar så fort mannen kommer för att känna). Dessutom så gillar den att slå mot blåsan samtidigt som den sparkar mot levern (mindre skönt). 

fredag 8 augusti 2014

60% och sjukhusbesök

Denna fredagen som skulle vara så lugn och skön, och vi skulle njuta av att ha nått 60% av graviditeten + att vi går in i ny vecka imorgon. Men istället har dagen gått helt emot planerna.

Har under veckan känt av några sammandragningar, vilket absolut inte är konstigt (speciellt inte då detta räknas som en andra graviditet). Men idag så blev det helt annorlunda, redan under förmiddagen hade jag två sammandragningar ganska nära varandra. Det i sig var inget konstigt, men jag fick ont i samband med sammandragningarna och smärtan höll i sig även när den släppte.

När jag la mig i sängen för att vila fick jag två till under tiden jag låg ner i sängen, och samma visa med smärtan. En femte sammandragning, med mer smärta och som inte släppte när jag ändrade läge. Då valde jag att ringa in till KK och fick pratat med en barnmorska som sa till mig att komma in till Prenatal avdelningen för kontroll.

Åkte in, fick börja med att lämna urinprov sen blev jag uppkopplad till ctg. Fick ligga med ctg i över 30 min (busfröet valde att flytta sig nämligen). Efter det gjorde läkaren en kontroll av livmoderhalsen med VUL. Alla kontroller såg bra ut, och det fanns inget som avvek - så jag slapp bli inlagd och fick åka hem istället. Bäst av allt var att jag inte fick några nya sammandragningar under tiden jag var där. Så allt jag kon hoppas på nu är att slippa fler av de elaka sammandragningarna på ett bra tag.

onsdag 6 augusti 2014

Lite shopping

Började dagen ungefär som alla andra dagar, stanna kvar i sängen och mysa med hundarna en bra stund. De har verkligen blivit bortskämda med att ha mig hemma mer eller mindre hela tiden. Men vad gör det, är otroligt glad och tacksam över all kärlek och sällskap jag får av dem. 

Efter lunch blev det en sväng till Åhléns för att köpa nytt torrschampo, då det tagit slut igen. Mitt hår har verkligen blivit riktigt fett sen jag blev gravid, så jag kan inte vara utan torrschampo. Behövde även hudlotion och lite annat smått. När jag var där visade det sig att de hade en kampanj just nu på alla barnböcker, så det blev att jag köpte en bok som jag och mannen bestämt att vi vill ha till busfröet (men som vi inte fått tummarna loss att köpa än) nämligen: Svenska Barnvisor.

När jag var färdig var det bara att ta sig hem igen, och vänta på att mannen skulle komma hem från jobbet. Och när han väl var hemma, bestämde vi oss för att ta en tur till Malmö så att jag kunde köpa fotsalva (till mina stackars fötter) som Libra tipsade mig om och en ny tröja. Blev även en mysig middag ute på tu man hand (så mycket tu man hand det kan bli med ett busfrö i magen). 



Nu ska jag be mannen smörja mina fötter, varför inte slå två flugor i en smäll liksom? Och att vika sig på mitten börjar bli lite svårt om jag ska vara ärlig, magen börjar verkligen att vara i vägen vid sådana tillfällen nu. 

tisdag 5 augusti 2014

Förkyld

Idag vaknade jag ganska så tidigt, men kunde inte komma till ro och somna om. Försökte ett bra tag, men fick se mig besegrad. Steg upp och åt frukost, kollade nyheter och lite annat - sen gav jag sängen ett nytt försök eftersom jag kände i hela kroppen att jag behövde mer sömn.

Lyckades somna, och fick sovit i ca 2,5 timme innan jag vaknade med en totalt täppt näsa. Ingen tvekan om att jag nu är förkyld, mannen har varit förkyld i snart två veckor men jag har inte haft det minsta bekymmer av det. Förrän igår då. 

Så just nu blir det lite nässpray, för annars tappar jag andan. Har så svårt för att andas genom munnen. Finns egentligen bara två tillfällen när jag vänder mig till nässpray, när jag ska flyga och när jag är totalt täppt i näsan pga förkylning.

Det bästa med att vakna efter förmiddags tuppluren var helt klart hur min ena hund (gamlingen) låg. Hon låg sidan om mig och höll sina framtassar mjukt mot framsidan av magen. Lyckades ta bild på det, dock vaknade hon till - men stannade och somnade om. 

Efter att hon somnat om började hon drömma, så där låg hon och buffade på utsidan av magen och ganska så snabbt där efter märkte jag att även busfröet låg och buffade från insidan. Så där låg jag kvar och njöt tills blåsan var så full att jag var tvungen att stiga upp. 

Synen som möte mig.
Under kvällen har det varit en hel del bus och rörelse i magen, så både jag och mannen har fått känna av en hel del sparkar och slag.

söndag 3 augusti 2014

Lördag och söndag

Gårdagen började med att fixa en del här hemma. Mannen körde iväg en vända till tippen för att slänga lite saker under tiden förberedde jag inför idag. När sen mannen kom hem, var det bara att göra oss färdiga för att köra iväg till min vän och hennes man. 

Blev en riktigt trevlig kväll (och ett kärt återseende), med god mat, trevligt sällskap och massor av prat. När vi sedan skulle köra hem, började det regna och åska ordentligt. Luften var tillfälligt frisk och sval, men det höll inte så länge. 

Idag vaknade jag riktigt tidigt (vid 05), kvavt och varmt som bara den i sovrummet. Men efter att ha ändrat med fläkten och tvättat av mig med lite kallt vatten så lyckades jag somna om, dock bara för att vakna knappt två timmar senare av en hund som är livrädd för åskan som bara mullrade på utanför fönstret. 

Så det var bara att stiga upp. Fixade färdigt det sista innan min syster med familj skulle komma (kom runt 12). Det blev en hel del spelande här sen fram tills de körde hem vid 18-tiden, men det blev också lite mys med yngsta systersonen för min del (rita, läsa, klappa hundarna, busa och massa annat). Den äldre av dem hade inte tid med mig, för han hade fullt upp med att spela med min man. 

Värmen är för övrigt inte nådig mot mina fötter, har haft riktigt svullna och ömma fötter hela helgen. Hela förmiddagen idag hade jag stödstrumpor på, men även om svullnaden hålls nere så känns det som att fötterna ska koka istället. Är så öm under fötterna, känns som att undersidan är helt bränd och "rund". 

Så efter att systern med familj gått, och vi ätit lite kvällsmat - då åkte en plastlåda (man tar vad man har) fram, och fylldes med kallt vatten. Där har mina fötter sedan fått "bo" i ca en timme (har en liten paus nu, men snart ska de ner en omgång till). Det var så skönt att sätta ner fötterna i vattnet, och jag kände direkt hur smärtan försvann.

"Bara fiskarna som saknas". Men skönt som bara den ändå.

fredag 1 augusti 2014

Fredag

Gårdagen började tidigt, jag vaknade innan mannen - och kunde inte somna om. Så det blev att jag sjöng för honom och han fick alla sina presenter redan på morgonen. En stund efter att mannen hade gått hemifrån lyckades jag i alla fall somna om, och fick sovit ett tag då i stället. 

Under dagen igår blev det inte mycket gjort, kände mig ganska seg och trött så jag spenderade större delen av tiden liggandes på soffan/sängen. För utom den stunden det tog att göra mig i ordning för att åka till vännerna när mannen sen kom hem från jobbet. 

Blev en riktigt sen men dock väldigt trevlig kväll på landet hos vännerna och deras två busar. God mat, många skratt, långa samtal och fint väder - ett recept på en bra kväll. När vi väl kom hem slocknade vi väldigt snabbt. 

Idag har jag däremot haft mer ork och energi, det samma kan inte sägas om mannen. Han har tydligen dragit på sig en förkylning. Så under dagen har det blivit att jag fixat och planerat lite inför helgen. Middagen som blev inställd imorgon, är på igen. Vännens man kom hem från sjukhuset i onsdags, och de vill gärna att vi skulle komma (om vi inte hade hunnit planera något annat). 

På söndag kommer min syster och hela hennes familj på besök. Hennes äldsta son ska komma och "leka" med mannen, dvs spela en massa tv-spel - något som han har längtat efter riktigt länge. Men vi passade på att bjuda hit hela familjen, så på söndag blir det fullt i köket när de kommer och ska äta lunch med oss. 

När mannen kom hem från jobbet idag, var det därför bara att ge sig iväg med bilen för att handla en del. Fick köpt en gåva till vännen imorgon och så har vi fått handlat hem allt som behövs till på söndag när vi får gäster. 

Imorgon är det dessutom ny vecka, då går jag in i vecka 24 (23+0).